Våra behandlingar
Neuropsykiatrisk utredning
Om du misstänker att du har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel ADHD eller autismspektrumtillstånd, kan du få gå igenom en neuropsykiatrisk utredning hos oss. Utredningen kan visa om du har en neuropsykiatrisk diagnos, eller en kombination av diagnoser. Beroende på vad utredningen visar finns olika former av stöd som kan hjälpa dig.
Varför görs en utredning?
Om du misstänker att du har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och behöver få hjälp och stöd, behöver du först gå igenom en utredning. Du kanske känner igen dig själv hos någon närstående eller vän som har utretts och fått en eller flera diagnoser. Till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hör ADHD, Tourettes syndrom och autismspektrumtillstånd som till exempel Aspergers syndrom. Du kan läsa mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En utredning kan leda till en ökad insikt hos en själv och även en ökad förståelse och acceptans hos omgivningen. Du kan få olika stöd och hjälp beroende på vilken eller vilka diagnoser som utredningen visat.
Vem kan få genomgå en utredning?
Du som är patient hos oss kan prata med oss om du anser dig vara i behov av en neuropsykiatrisk utredning. Ofta har problemen funnits under hela uppväxten och är så stora att de påverkar hela din livssituation.
Vad kan en utredning visa?
En utredning kan leda till att du får reda på om du har en eller flera diagnoser, och hur de påverkar dig. Utredningen kan ge svar på dina styrkor och svagheter och belysa de områden där du är i störst behov av hjälp. Utredningen kan också visa att du inte har en neuropsykiatrisk diagnos, utan att dina svårigheter beror på något annat.
Var sker utredningen?
Utredningen sker på våra mottagningar. Under utredningen kommer du och eventuellt dina anhöriga att få träffa vår psykolog. Ni kommer att diskutera dina svårigheter och problem och hur du har fungerat under olika perioder i ditt liv fram tills i dag. Du kommer att få fylla i frågeformulär och utföra olika uppgifter så att de som gör utredningen ska kunna bedöma hur du fungerar i olika situationer.
Vanlig landstingstaxa och frikort gäller då. Dvs. du betalar bara för ditt besök som vanligt på mottagningen.
Så går utredningen till
- Du kontaktar din kontaktman som sätter upp dig för ett bedömningssamtal hos vår läkare.
- Bedömningssamtal hos läkare, eventuellt får du ett frågeformulär att fylla i.
- Om det beslutas att genomföra en utredning sätts du upp för samtal med vår psykolog.
- Fördjupad utredning hos psykolog
- Återkopplingssamtal med psykolog
- Uppföljning och stödinsatser
Bedömningssamtal/läkare
Innan utredningen startar behöver du ha en inledande bedömning. Då blir du intervjuad om din vardag, vilka svårigheter du har haft i ditt liv och hur du har fungerat under din uppväxt. Bedömningen ska ge svar på om du har sådana svårigheter att det är motiverat att göra en neuropsykiatrisk utredning, och även utesluta om det finns andra orsaker eller diagnoser som orsakar dina problem.
Den fördjupade utredningen:
Utredningen tar cirka en månad, men beror också på hur många tester och intervjuer som ska ingå i utredningen och läggs upp i samarbete mellan dig och din psykolog.
Tester och frågeformulär används för att bedöma din förmåga att koncentrera dig, tänka logiskt, planera och genomföra olika uppgifter. Testerna kan hjälpa psykologen att bedöma din begåvningsnivå, ditt minne, koncentration och uppmärksamhetsförmåga
Exempel på frågor som du eller dina anhörig kan få under din utredning är:
- Hur du har fungerat som barn, till exempel: Vad vägde du som nyfödd? När lärde du dig gå/cykla/simma/läsa/skriva? Hur var din familjesituation? Hur mådde dina föräldrar? Vilka intressen hade du som barn?
- Hur hade du det i skolan, till exempel: Hur fungerade det på lektionerna? Hur fungerade det med kompisar? Vad hade du lätt för, vad var svårt?
- Hur har du fungerat i tonåren och i vuxen ålder, i relation till andra och i olika situationer i yrkeslivet, hemma och på fritiden.
- Vad har du för vanor när det gäller mat, sömn och fysisk aktivitet?
- Hur du mår psykiskt, till exempel: Känner du dig ofta uppgiven eller nedstämd? Har du ångest eller tvångstankar?
För att få rätt diagnos vill vi gärna att även en närstående kallas till intervju. Det kan till exempel vara en förälder, ett syskon, en nära släkting eller en lärare som kände dig som barn. Intervjun är inte ett krav för att utredningen ska göras, men det kan vara nödvändigt för att du ska få rätt diagnos. Utredaren intervjuar en närstående endast med ditt medgivande.
Om du haft kontakter med vården eller psykiatrin tidigare kommer du att få fylla i en fullmakt som ger psykologen rätt att ta del av journaler från till exempel barn och ungdomspsykiatrin, BUP.
När utredningen är klar blir du kallad till ett så kallat återkopplingssamtal.
Då får du veta vad utredningen har kommit fram till, och få en beskrivning av vad diagnosen innebär.
Det kan vara bra att ha någon vän eller närstående med sig, som kan hjälpa till att ställa frågor och minnas vad som sägs under mötet. Ni kommer att diskutera resultatet av utredningen och vad som ska hända framöver. Utredningen visar om du har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i form av en eller flera diagnoser. Resultatet av utredningen ska visa vad som är dina styrkor och dina svårigheter.
Uppföljning och stödinsatser:
Beroende på vad utredningen visar kommer du att få komma på uppföljande samtal, och diskutera vilka olika former av stöd som kan passa just dig. Hjälpen kan bestå av läkemedel, utbildning, samtal i grupp eller enskilt, hjälpmedel eller stöd från socialtjänsten eller habiliteringen. En del av syftet med att göra en utredning är att du ska få kunskap om varför du fungerar som du gör i olika situationer. Kunskapen kan innebära en stor hjälp för dig och öka acceptans och förståelse från dina närstående. Det finns kurser, utbildningsprogram eller litteratur om din diagnos som du och dina närstående kan ha hjälp av.
För en diagnos som ADHD finns läkemedel som kan hjälpa. Om du ska få medicin är det viktigt att den prövas ut och följs upp under en period så att dosen är lagom och fungerar för dig. Det finns även samtalsterapi som du kan ha hjälp av, i grupp eller enskilt. Om du har en autismspektrumdiagnos omfattas du av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Då kan du söka stöd från socialtjänsten eller habiliteringen. Hos socialtjänsten finns handläggare som kan informera om olika stödinsatser och hur du gör för att ansöka om dem. Till exempel kan du ansöka om boendestödjare, som
Om du har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning:
Kan du ha lätt för vissa saker men svårt för andra. Till exempel kan du ha lätt för att läsa, skriva och berätta om sådant som intresserar dig, men samtidigt ha svårt att betala räkningar, klara av att städa eller komma ihåg att ta med dig nycklarna när du går ut. Att fungera ”ojämnt” kan skapa problem. När en person fungerar ”ojämnt” kan det skapa problem, och även vara svårt att förhålla sig till för människor runt omkring. Det kan vara svårt att förstå varför en person fungerar bra i vissa situationer och sämre, eller inte alls i andra. För en del innebär funktionsnedsättningen inte några större svårigheter, men den kan också göra att du mår psykiskt dåligt och har till exempel ångest eller depression.
Hur känns det att få en diagnos som vuxen?
Alla människor är olika och det finns sällan en enkel förklaring som visar exakt vad ens svårigheter beror på. Alla sidor och egenskaper hos en person ryms inte heller inom en och samma diagnos. Därför kan till exempel två personer med samma diagnos fungera, uppleva och beskriva sina svårigheter på olika sätt.
Är du opioidberoende?
Kontakta oss gärna så hjälper vi dig!
Hitta hit
Genvägar
Om Solstenen
Vård hos oss
Ring oss
Helsingborg | 042-37 02 60
Lund | 046-32 50 80
Ängelholm | 0431-23 250
Höör | 0413–403000
Landskrona | 0418–446690
På uppdrag av
